Högt blodtryck efter mat
Högt blodtryck är ett tillstånd som också kallas för hypertoni. Högt blodtryck kan vara allvarligt om det inte kontrolleras och behandlas. Syftet med läkemedelsbehandling av högt blodtryck är i första hand att minska risken för sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt på längre sikt. Har du koll på trycket?
Så förebygger du högt blodtryck
Den viktigaste riskfaktorn för att få högt blodtryck är ålder. Redan i medelåldern kan kärlen ha svårt att hänga med. Men många som har högt blodtryck vet inte om det. Bild: Samtliga illustrationer: Jens Magnusson. Eller vad sägs om de här: Under dog nära 90 personer i Sverige. Den vanligaste dödsorsaken var hjärtkärlsjukdom, som låg bakom vart tredje dödsfall.
Högt blodtryck, eller hypertoni, är den vanligaste behandlingsbara riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom. Ändå har var fjärde person i åldrarna 53 till 78 år högt blodtryck utan att ens känna till det.
Egenmätning av blodtrycket visar den verkliga nivån
Siffran är hämtad ur Folkhälsorapport , en återkommande sammanställning av folkhälsoläget i Region Stockholm. Den är eventuellt missvisande låg. Andra undersökningar har gett högre siffror. Vad sägs om de här siffrorna då: Minst 1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck. Från 20 år och uppåt cirka var fjärde person, från 60 år och uppåt cirka varannan.
Det finns tydliga behandlingsmål. Endast hälften når dessa behandlingsmål. Detta trots att blodtrycksmedicinering räknas in som en av de viktigaste livräddande medicinska behandlingarna, tillsammans med till exempel antibiotika och vacciner. Brist på kunskap — Vi har en stor kunskapslucka i befolkningen. De flesta vet att högt blodtryck är något dåligt, men många tror att det kommer att drabba någon annan eller mig själv först när jag har nått en hög ålder.
Hypertoni, högt blodtryck – orsaker, symtom och behandling
Det är inte tillräckligt känt att högt blodtryck är mycket vanligt, redan från medelåldern och uppåt, säger Jonas Spaak , docent i kardiologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet. Bild: Rubrik: Jonas Spaak, privat bild.
Han är ordförande i Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin, en förening som främjar forskning, utbildning och kunskapsspridning om hjärtkärlsjukdomar. Det går trögt, berättar han. Kampanjerna har gått ut på att man ska ta reda på viktiga värden kring sin hälsa, som till exempel blodtryck, säger Jonas Spaak. Han berättar att Sverige avviker från många andra länder genom att ha så kallad opportunistisk screening för blodtryck.
Modellen går ut på att vårdpersonal ska mäta trycket på patienter i samband med vårdkontakter av helt andra skäl.