Led i foten
Det gör mer ont under avvecklingen av fotsteget då tårna böjs. Orsaken kan vara att du drabbats av artros och led/broskförändringar i stortåns grundled. Förvärrande faktorer är en fottyp där ökad belastning av insidan av foten och stortån uppstår och bör ses över av fotspecialiserad vårdgivare. Print Fotledsdistorsion är en av de vanligaste skadorna som drabbar idrottare och motionärer [], särskilt kvinnliga idrottare [4].
Med distorsion stukning avses ett trauma som medför att leden kortvarigt befinner sig utanför sitt normala rörelseomfång, men utan att ledhuvudet går ur led. Fotledsstukning uppfattas ofta som en godartad och banal skada. Det är emellertid viktigt med ett adekvat akut omhändertagande av patienter som söker med en stukad fotled med tanke på risken för komplikationer och konsekvenserna av dessa [5, 6].
Ont i foten
Fotledsstukning kräver sällan kirurgisk behandling [2]. Majoriteten av dem som skadas blir återställda med tidig mobilisering och rehabilitering med hjälp av sjukgymnast [1]. Fotledsortos, elastisk linda och tejpning kan användas som sekundärprevention [7, 8]. Anatomi och biomekanik Kunskap om anatomi och biomekanik är avgörande för förståelse av skademekanismer, diagnostik och behandling.
Fot/Fotled
Fotledens leder och rörelser Fotleden utgörs egentligen av fyra leder. Den övre språngleden talokruralleden bildas mellan språngbenet talus , skenbenet tibia och vadbenet fibula. Via denna led förs kroppstyngden över på språngbenet. Skenbenets och vadbenets nedre delar malleolerna griper tag om språngbenet, likt en gaffel.
I den övre språngleden sker plantarflektion och dorsalextension. Under språngbenet finns de två undre språnglederna. Den bakre, undre språngleden subtalarleden bildas mellan språngbenet och hälbenet kalkaneus. Den främre, undre språngleden talokalkaneonavikularleden bildas mellan språngbenet, hälbenet och mellanfotens båtben os naviculare. I de undre språnglederna sker supination och pronation.
Den fjärde leden utgörs av den nedre bindvävsfogen tibiofibulara syndesmosen mellan skenbenet och vadbenet, vilken, förutom att stabilisera malleolerna runt språngbenet, utgör ett ändläge vid dorsalextension av foten []. Fotledens ledkapsel och ledband Fotleden har högst belastning per yta av kroppens alla leder, och dess funktion är helt beroende av ledytornas geometri, muskler och ledband, som tillsammans bildar en viktig stabiliserande enhet runt fotleden.
Ledkapseln runt den övre språngleden är tunn och vid fram- och baktill, medan den vid sidorna är stram och förstärkt av kraftiga ledband. Fotleden stabiliseras av ledband lateralt och medialt samt i den nedre syndesmosen. Tre specifika ledband är särskilt viktiga och utgår lateralt om fotleden. Det främre talofibularligamentet ATFL sammanbinder den främre delen av laterala malleolen och språngbenet.
Artros i fotled
ATFL utgörs egentligen av en förtjockning av ledkapseln och är ca 20 mm långt, 6—10 mm brett och 2 mm tjockt. Vid plantarflektion löper ATFL i stort sett parallellt med underbenets och fotens längsriktning. Det bakre talofibularligamentet PTFL löper på baksidan av fotleden och sammanbinder den posteromediala delen av laterala malleolen och bakre delen av talus.
PTFL utsätts för störst påfrestning vid dorsalextension av foten.