Diarréer
Diarré definieras som≥ 3 lösa eller vattniga avföringar per dygn. Akut diarré = ≤14 dygns symtomduration. Persisterande diarré = 15 – 30 dygns symtomduration. Kronisk diarré = >30 dygns symtomduration. Orsaker. Tarminfektioner: Vanligaste orsaken till akut diarré, vilket karakteriseras av buksmärtor, ibland kräkningar och feber. Vid antibiotikabehandling rubbar man den normala tarmfloran vilket kan leda till diarrébesvär.
Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av bakterien Clostridioides difficile. Sidans information Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete. Vad orsakar Clostridioides difficile-infektion och hur sprids det?
Behandling av diarré
Bakterien kan bilda gifter, toxiner, som verkar irriterande på tarmslemhinnan. Cirka 2—5 procent av befolkningen, spädbarn ofta i ännu större andel, har bakterien i tarmen utan att visa tecken till sjukdom. Om bärare av bakterien av något skäl antibiotikabehandlas rubbas bakteriefloran i tarmen vilket resulterar i ökad risk för bakterien att växa till.
Om bakterien är toxinbildande kan patienten drabbas av diarré av varierande svårighetsgrad. Sjukdomen orsakar mest problem inom vården och särskilt på sjukhus där fler personer tillhör riskgruppen för att drabbas och dels många behandlas med antibiotika. När fler har sjukdomen innebär det också att risken för smittspridning ökar. Någon egentlig inkubationstid kan man inte tala om, eftersom det oftast är patientens "egna" bakterier som utlöser sjukdomstillståndet.
Vårdgivare Skåne
Sporadiska fall, utan koppling till antibiotikabehandling, förekommer. Symtom och komplikationer Sjukdomsbilden kan variera från mycket lindrig diarré till en mer sällsynt stormande sjukdomsbild med hög feber och blodiga diarréer. I det sistnämnda fallet kan man se mycket uttalade skador på tarmslemhinnan. Dödligheten här anges vara cirka 20 procent.
Symtomen börjar vanligen under pågående antibiotikabehandling men kan även debutera efter avslutad kur. Diagnostik och behandling Diagnosen ställs främst genom att toxinet påvisas i patientens avföring. Vid lindrig sjukdomsbild kan det ofta räcka med att man avslutar antibiotikabehandlingen för att tillståndet ska gå tillbaka. Patienter med svårare sjukdomsbild eller som fortsätter att ha tarmbesvär, trots utsatt medicinering, kan i regel framgångsrikt ges andra antibiotika som slår ut C.
Behandling där man tillför den sjuka patienten avföringsbakterier från en frisk person har i utländska studier också visat sig vara effektivt. I mycket allvarliga fall kan tjocktarmen behöva opereras bort.
Diarré hos vuxna nötkreatur
Förebyggande åtgärder Det finns inget vaccin mot sjukdomen. En rationell förskrivning av antibiotika är viktigt för att minska antalet fall av C. Basala hygienrutiner och noggrann städning i vårdmiljön med spordödande medel förebygger risk för smittspridning. Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott Patienter med misstänkt infektionsorsakad diarré bör vårdas på enkelrum med egen toalett.
Det är viktigt att följa basala hygienrutiner vilket inkluderar handtvätt med tvål och vatten samt handsprit.