Garantitillägg i bostadstillägget
Den nya förmånen föreslås kallas garantitillägg i bostadstillägget (förkortas hädanefter garantitillägg). Ärendet och införandet av den nya förmånen har beretts i Socialdepartementet och Finansdepartementet och förslagen presenteras i denna promemoria.
Många oklarheter om tillägget till pensionärer
IFAU avstyrker förslaget om ett införande av ett garantitillägg i bostadstillägget avsnitt 4. De främsta anledningarna är att: Reformen har betydande konsekvenser för de offentliga utgifterna, men är svagt motiverad och bristfälligt analyserad utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Förslaget stärker ytterligare incitamenten att sluta arbeta vid 65 års ålder eller vid den framtida riktåldern.
Det finns risker förknippade med skyndsamheten i implementeringen — förmånen är tänkt att betalas ut redan i augusti i år. Vikten av och dilemmat med drivkrafter Det finns en inbyggd målkonflikt vid utformningen av pensionssystemet. Å ena sidan är det viktigt att det finns starka incitament att jobba mycket över livscykeln, och att den som arbetat ett helt yrkesliv har högre pension än den som inte gjort det.
Å andra sidan har pensionssystemet också till uppgift att skydda äldre från fattigdom. Dilemmat ligger i att ju högre förmåner pensionssystemet garanterar pensionärer med svag inkomsthistorik, desto lägre blir drivkrafterna att arbeta under den yrkesverksamma delen av livet. En bärande tanke bakom det svenska pensionssystemet är att pensionsförmånerna ska vara kopplade till livsinkomsten.
Samtidigt finns det ett grundskydd garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd , som till skillnad från inkomstpensionen och premiepensionen saknar sådan tydlig koppling och direkt finansieras via statsbudgeten.
Garantitillägget innebär stora förändringar av grundskyddet Förslaget om ett garantitillägg, som beräknas belasta statsbudgeten med drygt 9 miljarder per år de närmaste åren, innebär stora förändringar av grundskyddet. Så vitt vi kan bedöma är den tekniska konstruktion som föreslås rimlig, även om den med nödvändighet komplicerar grundskyddet. Men de ekonomiska konsekvenserna hade kunnat utredas mer.
Kopplingen mellan livsinkomst och pension försvagas Garantitillägget höjer levnadsnivån bland dem som omfattas av grundskyddet och innebär att kopplingen mellan livsinkomsten och pensionen försvagas. De förmåner grundskyddet erbjuder får tas ut vid den s.
TCO:s yttrande om garantitillägg i bostadstillägget
Om nivån på grundskyddet höjs blir riktåldern en allt viktigare signal för låginkomsttagare om utträde ur arbetslivet vid just den åldern. Eftersom dagens äldre kvinnor i genomsnitt har lägre livsinkomster än män, har också kvinnor i genomsnitt lägre pensioner. Därför gynnas rent mekaniskt kvinnor över riktåldern av garantitillägget. Det gäller särskilt ensamstående kvinnor.
Regeringens pensionsoffensiv döms ut
Men garantitillägget utgör knappast någon långsiktig lösning på det strukturella problemet att kvinnor i genomsnitt över livscykeln tjänar in väsentligt lägre inkomster än män, utan kan tvärtom bidra till att förvärra det. Mycket höga marginaleffekter Det faktum att garantitillägget trappas ner med 38 procent av den intjänade inkomstpensionen i ett snävt intervall mellan 11 och 14 kronor i månaden innebär att marginaleffekten blir mycket hög vid dessa nivåer.
Figur 5. Marginaleffekterna överstiger till och med procent i det intervall där tillägget trappas ner. Här leder alltså förslaget till att en högre livsinkomst ger lägre pension, vilket naturligtvis strider mot de ursprungliga intentionerna med det svenska pensionssystemet. I det stora perspektivet ska dock kanske inte betydelsen av just dessa extrema marginaleffekter, som orsakas av garantitillägget, blåsas upp.