Solens inverkan på klimatet
Klimatskeptiker på KTH
Den nya studien visar att solens variation påverkar klimatet på samma sätt oavsett om klimatet är extremt, som under istiden, eller som idag. – Studien visar ett oväntat samband mellan solaktivitet och klimatförändringar.
Klimatsystemet är aldrig i jämvikt. Solen är den motor som driver jordens klimatsystem.
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Olika delar av jorden uppvärms olika mycket varmed stora temperaturskillnader uppstår. Klimatsystemet strävar alltid efter att utjämna dessa skillnader genom olika system som t. En av de interna variationerna är NAO, nordatlantiska oscillationen som svarar för återkommande lufttryckskillnader mellan de nordliga och sydliga delarna av Atlanten. Solens styrka är inte alltid konstant Yttre faktorer, naturliga såväl som icke naturliga, som påverkar klimatet yttrar sig i de energimängder som når jordytan.
Vid jämvikt utstrålar det lika mycket värme från jordytan som den mängd solljus som når ytan. Vid förstärkt instrålad mängd solenergi, som vid solfläckar, och normal värmeutstrålning från jordytan uppstår det obalans och klimatet blir varmare. Jämvikt uppnås igen då utstrålningen ökar i mängd. Jordens bana runt solen ändras till mer elliptisk var år och därmed påverkas mängden solinstrålning.
Jordaxelns orientering som förändras var 20 år och jordaxelns lutning som har en period på 41 har också inflytande på solinstrålningen och därmed klimatet. Snö, vegetation och moln Flera processer, som t. Så kan snö och is reflektera mera solljus, medan vegetation och öppet vatten som är mörk till färgen reflekterar mindre och därmed påverkar klimatet.
Hur påverkas vårt klimat?
Moln och luftföroreningar utgör en effektiv spärr mot värmeutstrålningen och kan därmed bidra till varmare klimat, men de kan också verka avkylande på klimatet genom att återreflektera ljusa partiklar solljuset ut i rymden innan det når jordytan. Partiklar som är mörka absorberar en del av ljuset och skickar det vidare till jordytan som värme och därmed bidrar till uppvärmning.
Denna effekt är mest märkbar över öppna hav. Effekten är mest märkbar i områden som är is och snötäckta eftersom dessa normalt normalt ha reflekterat nästan hela mängden av solljuset. Växthuseffekten Luftens huvudsakliga beståndsdelar, kvävgas och syrgas utgör inget större hinder för inkommande solenergi eller den utgående värmeutstrålningen.
Andra partiklar som vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid samt ozon som förekommer naturligt i atmosfären i mycket små mängder vattenånga 0. Den absorberade värmen återreflekteras tillbaka till jordytan men i olika riktningar till den ursprungliga riktningen — en temperaturförhöjning sker. Denna kallas för den naturliga växthuseffekten. Den människliga påverkan på växthuseffekten kan ske redan med mycket låga utsläpp av växthusgaser.
Historiska klimatförändringar Solen har bildats för nästan fem miljarder år sedan och har sedan dess vuxit i storlek och därmed har solljusets intensitet ökat. Den ursprungliga låga solintensiteten i jordens tidiga år kompenserades av en kolossal växthuseffekt som berodde på höga halter av koldioxid, metan och ammoniak och försumbara mängder syre. Sedan fotosyntesen uppkom för tre miljarder år sedan har jordens atmosfär märkbart förändrats.
Koldioxidhalterna började sjunka och syrehalterna steg som resultat av fotosyntesen och samtidig kompenserade denna effekt för den kraftigare solinstrålningen.