Utredning intellektuell funktionsnedsättning barn

Att diagnostisera intellektuell funktionsnedsättning

Så utreds intellektuell funktionsnedsättning. Hur vet man att någon har en intellektuell funktionsnedsättning? För att ställa diagnosen krävs en utredning som görs av bland annat läkare och psykolog. Diagnosen ställs utifrån internationella kriterier. Intellektuell funktionsnedsättning IF Vad är intellektuell funktionsnedsättning?

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning

Den som har en intellektuell funktionsnedsättning IF har svårare att förstå och behöver mer tid för att lära sig och minnas. En del saker kanske aldrig går att lära sig, men på många sätt är personen precis som alla andra. Funktionsnedsättningen ser olika ut från person till person och kan variera i grad. Det är inte ovanligt att samtidigt ha ytterligare funktionsnedsättningar, till exempel ett rörelsehinder eller epilepsi.

Ungefär en procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning, varav hälften har en måttlig eller svår intellektuell funktionsnedsättning.

Intellektuell funktionsnedsättning exempel Detta dokument beskriver utredningen för barn med IF (eller starkt misstänkt IF) av oklar orsak eller misstänkt syndromal IF. Intellektuell funktionsnedsättning kan fastställas med begåvningstest/utvecklingsskalor tidigast från cirka 3 års ålder och i många fall av lindrig IF tidigast vid en ålder närmare skolstart.

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning symtom När du vet om det kan du lättare få den hjälp du behöver.

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning iq Efter utredning och diagnostisering av lindrig intellektuell funktionsnedsättning har individen rätt till habiliteringens insatser.

Stöd vid intellektuell funktionsnedsättning Så utreds intellektuell funktionsnedsättning.

Ibland används andra ord för intellektuell funktionsnedsättning, till exempel utvecklingsstörning eller kognitiv funktionsnedsättning. I lagtext används ordet utvecklingsstörning, som i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och i Skollagen. Utredning För att få diagnosen intellektuell funktionsnedsättning krävs en utredning som består av fyra delar, psykologisk, medicinsk, pedagogisk och social utredning.

En läkare skriver remiss till BVC, skolhälsovård, sjukhus eller habilitering. Utredningen kan göras när som helst, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning märks till exempel inte alltid förrän i skolåldern. Det är sedan hemkommunen som prövar rätten till grund- eller gymnasiesärskola.

Intellektuell funktionsnedsättning

Det finns många orsaker till intellektuell funktionsnedsättning, till exempel en kromosomförändring som Downs syndrom. Den kan också bero på en fosterskada eller skada vid födseln, eller en olycka eller sjukdom under de första åren. Det går inte alltid att klarlägga orsaken till funktionsnedsättningen. Att vara förälder Det väcks många olika känslor hos föräldrar som får ett barn med intellektuell funktionsnedsättning.

Neuropsykologisk utredning, barn och ungdomar

Det kan vara svårt att inse att barnet är annorlunda och inte det barn man drömt om. Frågorna är många. Kanske känner man skuld, sorg och oro för framtiden och det är inte konstigt. Ibland kan föräldrar behöva hjälp för att acceptera, gå vidare och förstå hur de bäst stöttar sitt barn utifrån barnets unika förutsättningar. Med tiden lär de flesta föräldrar känna sitt barn, se till förmågorna istället för svårigheterna och älska sitt barn för dess speciella egenskaper.

Syskon till ett barn med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva lite extra omtänksamhet, då den nya familjemedlemmen många gånger kräver mycket uppmärksamhet. Stöd och hjälp En person med intellektuell funktionsnedsättning behöver struktur och förutsägbarhet i vardagen. Det är viktigt att information ges på ett tydlig och konkret sätt. Många kan också behöva hjälp med att kommunicera.