Symaskinens utveckling
Symaskinens historia. Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om den revolutionerande symaskinen. Få av talets uppfinningar bredde ut sig så snabbt som Isaac M. Singers symaskin. Den blev dessutom en viktig faktor för såväl kvinnans frigörelse som folkhemmets uppbyggnad. Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning.
Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. En äldre trampsymaskin från Singer.
Den revolutionerande symaskinen
En elektriskt driven Husqvarna från En symaskin är en maskin som används för att sy , främst i textil och läder. Symaskinen utvecklades först som en del av den industriella revolutionen , och effektiviserade klädindustrin markant under talet. Symaskiner finns både som högpresterande industriella maskiner och bärbara mindre maskiner för hemmabruk som dock kan ha avancerade funktioner. Användning [ redigera redigera wikitext ] Symaskiner för hemmabruk finns i allt från rent mekaniska hand- eller pedaldrivna till digitaliserade maskiner med många avancerade sömmar som utöver sömnad också kan brodera.
De flesta kläder och hemtextilier kan produceras eller repareras på en klassisk hemsymaskin, med hjälp av grundläggande sömmar som raksöm och sick-sacksöm , men för elastiska tyger och tunna material krävs mer avancerade sömmar. Genom att använda speciella pressarfötter och anpassa inställningarna på symaskinen kan även en enkel mekanisk maskin åstadkomma professionella fållar och uppläggningar som blir konfektionsmässiga.
Det finns även så kallade overlock-symaskiner för hemmabruk, som kan användas för att sy sömmar i både elastiska och stumma tyger.
Symaskinens definition och datalinje
Det som skiljer en overlock-symaskin från en vanlig symaskin är framför allt att overlocken skär tygets kanter medan de sammanfogas vilket ger ett precist resultat. Teknik [ redigera redigera wikitext ] Animation som illustrerar den moderna symaskinens grundläggande teknik för raksöm. Den moderna symaskinens grundläggande teknik bygger på en övertråd och en undertråd som löper om varandra.
Övertråden sitter trädd på nålen. Undertråden ligger i en roterande spole som griper tag om övertrådens ögla när den förs ner med nålens hjälp.
Hantverk & konst
Öglan förs därefter runt undertråden så att de slingras om varandra, varpå övertråden sträcks och lyfter undertråden mot tyget samtidigt som tyget matas fram av symaskinens matarfötter. En pressarfot ser till att tyget hålls på plats och i kontakt med matarfötterna. Matarfötterna är kuggförsedda delar som sitter nersänkta i spår på stygnplåten och höjs samtidigt med en frammatande rörelse mot pressarfoten och tyget i takt med nålens förflyttning upp och ner.
För extremt tunna tyger kan matningen kopplas bort för att undvika skador på tyget, eller minskas vid sömnad av knapphål då stygnen ska ligga tätt packade intill varandra.
Symaskinens historia
Matarfötterna inaktiveras även vid maskinstoppning, då det plagg som ska repareras, förs fram och tillbaka för hand. Den vanliga pressarfoten är då ersatt av en speciell stoppningsfot, som automatiskt lyfts någon millimeter då nålen är i sitt översta läge, och inte hindrar manuell förflyttning av plagget. Principen med roterande skyttel dvs undertråd var den grundläggande idén i Singers patent.
Andra konstruktioner hade en teknik med en fram—och—återgående skyttel, som då kringgick Singers patent. Gamla Husqvarna trampmaskiner hade den tekniken. En helt annan lösning fanns i Sveamaskinen där en ett par centimeter lång spole bobin med ca 6 mm diameter för undertråden låg stilla, medan övertråden slingrades kring undertråden.