Lägga till vid brygga

Denna film handlar om att lägga till vid annans brygga. Skådespelare: Anders ”Ankan” Johansson och Aliyah Torres. I Svenskt Friluftslivs uppdrag ligger att värna och vårda allemansrätten. Fördelar och nackdelar med olika bryggutformningar Stenkista En stenkista görs normalt av flera kubformade trä eller glasfiberkonstruktioner fyllda med sten.

De kan också bestå av en lång kista under hela bryggans längd.

Lägga ut från brygga

Bryggor med stenkistor som har delar av öppna partier under bryggan är att föredra då de tillåter vatten att röra sig mer fritt vilket är bättre för den marina miljön runt bryggan. Länsstyrelsen rekommenderar att en brygga med stenkista inte är bredare än 1,5 m, för att inte anläggningen ska ha för stor påverkan på naturmiljön. Fördelar Om bryggan är av en bra konstruktion och kvalitet kan den hålla i upp till 50 år.

En brygga med stenkista rör sig inte med isar eller väder. Nackdelar Det får inte vara för djupt där bryggan ska anläggas, högst 4—5 meter djupt. Botten bör inte vara för brant sluttande då kistans konstruktion kräver en relativt plan yta för att stå stabilt. En brygga med stenkista kan ändra strömförhållandena i närområdet. Pålad brygga En pålad brygga är en brygga som står på pålar som tryckts ner i bottensedimentet.

Motorbåtskola – så backar du in mot bryggan med stil

Pålarna kan i sin tur bestå av olika material, vanligast är trä men finns även i metall och betong. Det finns två huvudsakliga bottenförhållanden som krävs för att en pålbrygga ska kunna stå kvar och stå rakt. Den ena är att pålarna behöver stå på berget för att inte sjunka längre ner och skapa en lutande brygga, den andra är att bottenskiktet som pålarna passerar innan de når berget behöver vara tillräckligt djupt för att orka hålla pålarnas lodräta riktning mot isens rörelser.

Länsstyrelsen rekommenderar att en pålad brygga inte görs bredare än 1,4 m, för att inte anläggningen ska ha för stor påverkan på naturmiljön Fördelar En pålad brygga är en fast konstruktion som inte rör sig med vågorna. Detta gör att man kan ha ett smalare bryggdäck utan att påverka stabiliteten. Då konstruktionen ofta är en bit upp från vattenytan släpps ljus in från sidorna och ner till området under bryggan.

Bryggan tillåter vattnet röra sig fritt under konstruktionen, vilket gör att det inte uppstår syrebrist lika lätt under denna typ av brygga som under en flytbrygga.

Att anlägga en brygga

En pålad brygga lämpar sig bäst i vatten som är högst 8 meter djupt. Nackdelar Grumling och buller förekommer i anläggningsfasen vid pålningen.

  • Förtöja båt vid boj Kortfattat tillåter allemansrätten personer att lägga till vid bryggor som inte är direkt ansluta till en tomt.
  • Förtöja båt längs med brygga Denna film handlar om att lägga till vid annans brygga.
  • Förtöja båt vid y-bom För att få anlägga en brygga inom ett område som omfattas av strandskydd krävs dispens.
  • Förtöja båt vid stolpar Om bryggan ligger på en tomt, innebär detta att så fort ägaren kommer till bryggan är man skyldig att lämna bryggan eftersom ägaren har rätt att utnyttja bryggan ifred utan hinder från annan.


  • lägga till vid brygga


  • Bryggan följer inte med vid låga eller höga vattenstånd, vilket gör att avståndet till vattnet inte är konstant. Detta kan upplevas som en nackdel för bryggans funktion. Flytbrygga Flytbryggor är bryggor som flyter i vattnet med hjälp av flytkroppar och fixeras i sin position med hjälp av rör som pålas ner i sedimentet eller kättingar fästa i tyngder på botten. Ju bredare flytbrygga desto stabilare ligger den i vattnet.

    Länsstyrelsen rekommenderar därför att en flytbrygga som båtbrygga inte görs bredare än 2,4 m och som badbrygga inte bredare än 1,5 m.

    SÅ LÄGGER DU TILL SNYGGT OCH FÖRTÖJER VID EN BRYGGA

    Detta för att inte anläggningen ska ha för stor påverkan på naturmiljön. Fördelar En flytbrygga är relativt enkel att anlägga på den önskade platsen då den oftast endast ankras fast. Bryggan grumlar då främst vid anläggningsarbetet.